Archive for June, 2005

Men With Hats

June 30, 2005


Idag talar ingen om Nicaragua eller om soviet.


Om 10 år talar ingen om Irak eller Afganistan.

Advertisements

Ro(s)engård, Krok(s)bäck, Hermod(s)dal…

June 30, 2005

I SVD läser jag att folkpartiet skall ta ställning till ett nytt förslag på hur man skall mota ungdomsbrottsligheten, lite störande att artikeln domineras av vad kritikerna säger och inte på nyheten i sak, men det är trots allt SVD.

Jag tycker att det är ett sunt förstasteg att ge polisen ytterligare verktyg att bekämpa denna hemska form av kriminalitet, och jag hade gärna sett att man sänkt eller tom avskaffat åldersgränsen.

Vi vet alla, trots medias dimridåer, vilka som begår brotten, hur gamla de är och var de bor. Sossarna har skapat svarta hål av kriminalitet och fattigdom i stadsdelar som Rosengård i Malmö. Genom vuxendagis för föräldrarna och slapphänt behandling med barnen i form av värdelösa skolor och frånvarande ordningsmakt har man skapat ett vakum där ingenting kan växa och alla är dömda till ett liv av status quo.

Det krävs en massiv, kollossal satsning som hade fått Marshall-planen att blekna i jämförelse och som måste börja så snart som möjligt och involvera alla. Inte i form av statliga program eller i antal kronor, utan i ambition och vilja, handlingskraft.

Det går inte att slå sig till ro med 80% arbetslöshet och frukta för att alla tänkbara reformer på något sätt kanske kommer att kritiseras av någon. (likt ett visst enväldigt parti med mindre än 40% stöd i valet).

Nyckelorden är ansvar och frihet. Frihet att själv angripa samhället och ta sig ur misären och skapa sig en egen framtid med de möjligheter och förmågor vi alla har blivit givna. Detta kräver att man tar bort det grus ur maskineriet som kallas skatter, byråkrati och regulationer.

Du kan inte hjälpa människor permanent genom att göra för dem vad de själva kan, och borde göra själva, för att citera Reagan.

Den andra delen, och som folkpartiet rör vid, är ansvar. Vi måste ta ansvar för våra handlingar. Utan skyldigheter finns inga rättigheter, utan ansvar för ditt liv kan det inte finnas någon frihet.

Vi måste alla ta vårt ansvar. Som regering, som kommunfullmäktige, som förälder och som individ. Vi lever i ett samhälle där vi måste ha regler, regler som skall följas av ALLA.

En krossad busskur kostar lika mycket om en trettioåring tar sönder den som om en 14-åring gör det, ett rån är lika traumatiserande vem som än gör det och hur han än ser ut och ett mord är lika allvarligt och skall straffas lika hårt vem än begår det.

Det är inte “elakt” eller “inhumant” att införa hårda tag mot brottsligheten, det är kärlek. Kärlek till gärningsmannen men framförallt till offren.

Att avfärda alla reformer av rättsystemet med att “det är ändå för sent, det är ingen mening att straffa folk som inte har nåt val” är fel. Det ÄR rätt, men oavsett det så är det självklart inte den enda insatsen. Vi måste skapa en trygg miljö för alla från befruktning till begravning, men det kommer alltid att passera vissa rötägg som kräver att det finns ett tydligt system som inte accepterar beställningsjobb av fjortonåringar eller ungdomsgäng och annan kriminalitet.

Dubya´s tal

June 30, 2005


Jag tillhör förmodligen en mycket liten minoritet av svenska folket som faktiskt satte sig ner och tittade på Dubya´s tal. (från internet förstås, varifrån annars)

Innan dess tvingades jag dock av röda p1 att hela morgonen och förmiddagen lyssna till de få sekunder som p1 tyckte att jag behövde höra. Bland annat meningen (eller halvmeningen) “was it worth it, yes it was” som dominerade flertalet av “nyhets”sändningarna.

Det är nu uppenbart för mig att svensk media övergett varje försök att ens dölja sitt hat för Bush och sina vinklade åsikter.

Först reducerar de ett 40 minuters tal till några sekunders nogrannt utvalda och godkända fragment, sedan blandas det med siffror ur olika opinionsundersökning (självklart bara siffror som talar till Bushs nackdel), sedan blandar man det med kommentarer av endast Bushmotståndare för att ytterligare måla en bild av hur dålig man anser Bush vara.

Det verkar som om hela vänstermedia i sverige fokuserade så starkt på en dokusåpa i knutby hela förra året att de totalt missade vad som hände i november förra året. Bush vann. Jag skriver det igen, Bush vann! Han behöver inte vinna fler val, han riskerar inte riksrätt av flera självklara anledningar och det finns ingen risk för nyval. Han har sina 4 år och behöver absolut inte rätta sig efter vad någon opinionsundersökning visar eller än mindre vad NYT tycker.

Till skillnad från Clinton som med olika “focus-groups” och opinionsundersökningar stack fingret i vädret för att utröna vart han skulle gå så har Dubya en klar bild över vad han vill göra och hur han skall göra det, folket har i två val sagt ja till detta och Bush har precis som tidigare stöd för stora delar av sin politik. Det som gjorde att Bush valde att hålla talet var inte som media vill få oss att tro, att han är desperat och håller på att pressas av en klippavsats av dåliga nyheter – utan för att han som god Commander-in-Chief vill hålla amerikanarna informerade om vad han tycker och hur har tänker agera, och att förklara varför och på vad han grundar sina beslut.

Men media i Sverige får gärna fortsätta att tro att vad en handfull människor på gatan i ultraliberala New York, vad New York Times och vad Washington Post tycker är lika med vad amerikanarna tycker. Internet gör att nyheterna tränger igenom den dimridå de lägger ut framför mig.